Foliehatt på: August 2013

Friday, August 23, 2013

Den nya människan av Boel Bermann - Kalla Kulor Förlag

Har nu plöjt boken Den Nya Människan, skriven av Boel Bermann. utgiven på Kalla Kulor Förlag. För plöjt den har jag verkligen gjort, svårt att lägga den i från sig. Funderade i går på om man skulle ta och skolka från jobbet bara för att läsa klart den, bara skita i att dyka upp efter lunch. Synd bara att man är för vuxen och alldeles för ansvarstagande för det. Jag dessutom konsult och har inte riktigt den friheten att göra så i det här uppdraget.

Men boken då:
En apokalyptisk berättelse utan krig och Zombies. Mänskligheten som vi känner den är på väg att dö ut, det är ett faktum, vi kan intet göra för att förhindra det. Inget yttre hot utan ett inre. Inga barn föds, födelsetalen sjunker för att sedan nå NOLL. Adoptivmarknaden från 3:e världen exploderar. Runt 2019 så börjar kvinnor att bli gravida igen, men inget blir som man tänkt sig.

Vi får följa Rakel i boken som till stora delar är skriven i jagform. Någon som till en början störde mig. Men det funkade faktiskt, och dessutom riktigt bra. Boken är välskriven och genomtänkt. En debutroman som jag hoppas ger mersmak för Bermann och att hon fortsätter skriva. Hon har tagit ett klassiskt grepp om våra skräck. Det hon skriver är nära och okänt, men inte helt omöjligt. Bermann har skapat en bra ton och en målande blid av vad Rakel möter utan att överösa läsaren med detaljer och förklaringar "Less is more". Visst ville jag veta mer i vissa stycken men jag blev inte överöst med detaljer och onödigheter. Bättre kort och kärnfullt än segt och utdraget. Boken tog dock slut alldeles för fort.

Berättelsen i boken funkar klockrent, detta är en bok som passar mig perfekt, helt i min smak. Lagom dystopiskt och ödesmättat. Upplägget påminner lite om World War Z av Max Brooks. Historien är varvad med utdrag ut tidningar och rapporter. Jag gillade kapitel indelningen, att hon valt att ge kapitlen namn på var och när det utspelar sig; Stockholm, Sverige 2014, Arlanda, Sverige 2025 och så vidare. Lätt att orientera sig i tid och rum. Det blir inga funderingar på var och när Rakel är. Även om boken är skriven linjärt i tid så underlättar det.
Vet inte heller varför men det som också kommer upp i mina tankar efter att ha läst boken är Richard Matheson hans novell I'm Legend. Kanske ett upp lägg för en fortsättning?