Den elaka vikarien, Anders Fager och Daniel Thollin - Lätt och Läskigt

Anders och Daniel har tillsammans givit ut en barnbok, en milstolpe i barnboksliteraturen. En lättläst, läskig och rolig bok. Som helt klart kan vara nyckeln till många barns fortsatta läsande. Jag vet själv hur svårt det var att komma i gång och läsa.  Hitta ”den där” boken som var tillräckligt lättläst och tillräckligt spännande för att behålla mig och min koncentration.  Detta är med stor sannolikhet just den boken.  Har man sedan väl låst upp dörren till böckernas värld så kommer det gå undan.  Tyvärr så tror jag inte att det finns så många andra böcker i denna genre som är anpassad för barn. Det finns dock en bok till i serien LättochLäskigt . Annars så är Edgar Allen Poe’ s kortnoveller en bra grej att bygga på med.

Nu skall man ju kanske inte jämföra Fagers och Thollins bok med Poe. Men väl med en annan milstolpe nämligen Titta Max Grav av Barbro Lindgrens och Eva Erikssons. Fast i det skenet av Fager/Thollin så ter sig Titta Max grav tämligen brutalt överkörd.

Anders Fager är även aktuell i Antalogin, Stockholms undergång och En man av snille och smak som är en fristående fortsättning på Anders förra roman Jag såg henne idag i receptionen.

Daniel Thollin är Illustratör och han har flertalet album och serier på sitt samvete, en av de senaste är Flygia som han Illustrerat för Anders Björkelid. Jag föll pladask för hans tecknarstil och kommer nog att titta lite närmare på en del av hans verk. 

Andra böcker under etiketten LättochLäskigt är Mystiska skolan; Svarte Madam av Katarina Genar och Alexander Jansson.

Jag ger Den elaka vikarien helt klart 5 foliehattar av 5 möjliga, för att jag kan och för att jag tror att detta är vägen till mer läsning för många kids. Sedan så för att jag är barnslig förtjust i just sånt här. Om man som farmor,  mormor eller varför inte morbror skall köpa en bok till barnbarn eller syskonbarn  så är detta den perfekta presenten.
Jag kan dock inte lova att barnen får ha den i fred.

ISBN:9789163876615
Du hittar boken Här
SF Bokhandeln
Bokus
Adlibris
CDON

Gardar Gåtlösaren - en vikingatida privatdetektiv. Förlaget Orda.

Detektiver fanns nog inte på vikingatiden men gåtlösare fanns det.

Vi träffar Gardar, son till Varin, son till Erik, son till Styr. Vi följer hans äventyr, uppdrag och dåd under hans resor. Gardar är en gåtlösare.

För några dagar sedan fick jag boken Gardar Gåtlösaren i min hand, en fikiv historisk roman, skriven av Bertil Falk. Handlingen utspelar sig för 1000 år sedan i det Danska skåne där runristaren, gåtlösaren och skalden Gardar med sitt skarpa sinne och sitt fagra anlete tar sig an mordhistorier, mysterier och stölder. Boken riktar sig nog till den lite yngre publiken, men är ändå intrigerande nog för att behålla min nyfikenhet. Berättelserna påminner mig om Agata Christies historier om Hercule Poirot, även om jag har svårt att se Gardar med hatt och mustasch. Tanken slog mig dock.

Det tar ett några sidor att vänja sig vid hur Falk nyttjar det svenska språket. Men han gör det konsekvent och får det att kännas gammalt, men ändå lyckas han behålla det fräscht, genom berättelserna. Det gör att språket ändå finner sitt flöde och blir både lättläst och roligt. Även om det till en början kan vara lite väl många namn. Detta är om jag förstått det ett vanligt sätt att berätta en historia från vikingatiden.

Jag kommer helt klart sätta denna bok i händerna på mina två kids under sommar. En lagom blandning av historia och dikt.

Jag ger boken 4 foliehattar av 5, jag gillar tonen Falk sätter i sin berättelse.


Du hittar boken här:
Bokus
Adlibris

E-bok från:
load2read
CDON

Kedjor känns bara när du rör dig, Eva Holmquist Ordspira Förlag

Ombord på skeppet Diligentia lever en isolerad grupp människor. På väg genom universum. Skeppet förser dem med allt de dom behöver. Skeppet styr över deras liv och död. men vem styr över skeppet. Lola är dotter till rådgivaren. Trolovad till Tammas, ämbetsman av titeln skrivare, ett gott parti och mycket passande för en Rådgivares dotter. Lola har inget intresse av Tammas, hennes hjärta klappar för skeppsmekanikern Pellas.

Invånarna på skeppet ser det som heligt, Skeppets ord är lag. Skeppets talan för Kaptenen och Rådgivaren.

Denna berättelse utspelar sig i en avlägsen framtid, på en resa som pågått i århundraden och i generationer. Skeppet försörjer, det är deras tro, skeppets vilja är deras lag. Intet skall dem fattas. Pellas är av en annan uppfattning, saker börjar gå sönder, underhållet på skeppet kräver mer och mer. Förråden krymper.  Någon måste se sanningen, det är upp till Lola, Pallas och några av deras närmaste förtrogna.

Holmquist har lyckats fånga en atmosfär i sin bok som påminner mig om den första Alien filmen, trångt, mörkt, kondens, kallt stål och pneumatiska dörrar. Hennes beskrivningar ger mig en känsla av steampunk och rostig SiFi. Lite som en korsning av TV serien Stargate Universe och klassikern En världsomsegling under havet, fast i rymden. I denna värld har hon vävt in en av de klassiska kärlekssagorna En midsommarnatts dröm, av William  Shakespeare.

Detta har hon lyckats väl med, jag hade svårt att lägga ifrån mig boken när jag läste den trotts att jag med stor sannolikhet inte hör till den målgrupp som boken är tänkt för. Boken passar nog allra bäst till ungdomar i 13 - 15årsåldern och då främst flickor. Jag som man och betydligt äldre hade svårt att knyta till mig karaktärerna, jag fick i stället gotta mig i den värld hon diktat ihop.

Kedjor känns bara när du rör dig, är första delen i triologin om Diligentia, den andra delen
"Det är inte så lätt som du tror" finns även den ute i handeln.
Jag har del två som E - bok men är inte helt säker på att jag kommer att fortsätta följa Lela i hennes liv ombord på Diligentia. Det beror dock mer på mig än på böckerna, känner inte riktigt att jag hör hemma i hennes universum. Men det har varit trevligt att besöka det.

Jag ger första delen i triologoin 3 foliehattar av 5, jag har svårt att ta till mig karaktärerna, men det säger mer om mig än om boken. Det är en spännande och tät historia och jag kommer att sätta den i händerna på min 12-åriga dotter vilket jag tror är en betydligt mer rättvis match för boken.




Kedjor känns bara när du rör dig
Eva Holmquist
ISBN:978-91-980139-7-9
Ordspira Förlag

Du hittar boken här:
Bokus
Adlibris
Cdon

Vinklat och vridet.

Under en av mina exkursioner så grävde jag upp detta via Avpixlat.

Artikel på Avpixlat: Högre IQ i sekulära västländer än i den muslimska världen

Avpixlat skriver:
Ju modernare samhällen, desto modernare hjärnor och modernare tänkande slår filosofiprofessorn James Flynn fast och menar att högre IQ påverkar vår värdegrund.

- Det kan man ju tänka sig att det är sant!

Läser vidare i artikeln.
Avpixlat skriver:
 Även ett förhållandevis utvecklat muslimskt land som Turkiet ligger enligt Flynn 40 år efter väst i IQ-utveckling av befolkningen.

Som källa så hänvisar Avpixlat till en artikel i DN:

Artikel på DB: IQ-boom sprids till utvecklingsländer

DN skirver:
Mänsklighetens IQ-nivå stiger, och de senaste rönen visar att den nu stiger snabbare i utvecklingsländerna än i västvärlden. Våra hjärnor blir allt modernare, och det ­förändrar i sin tur vår moral, menar filosofiprofessorn James Flynn.

- Vilket stämmer hyfsat med av Avpixlat skriver, fast mindre vinklat.

Vidare skriver DN:
Världen som helhet får allt hög­re IQ, men ökningarna varierar mycket. Jag förutspår att Turkiet kommer att ha samma IQ och samma BNP som Frankrike om 40 år. Det är troligt att Latinamerika också kommer att ligga lika med väst, och många andra länder också, säger James Flynn.

- Inte att Turkiet ligger 40 år efter utan att om 40 år så är Turkiet ikapp Frankrike. Som jag tolkar texten på den nivå som Frankrike kommer att befinna sig på om 40 år.

DN skriver också:
I Skandinavien och Nederländerna har man noterat att Flynn­effekten klingat av. Det har fått en del experter inom psykologi att tona ned effekten.

- Detta är nog det frö som sått hela artikeln i Avpixlat, detta då Avpixlat skriver:
Samtidigt varnar Flynn för att kurvan planat ut i länder som Sverige.

-Här blir jag sugen att dra mina egna växlar men jag hoppar det just nu.

Nu har jag inte grävt vidare i detta utan bara tittat på Avpixlat och DN, jag gör som de stora och riktiga journalisterna jag gräver inte i ett bra scoop. Det kan aldrig komma något bra ur det.

Dock så lägger jag detta i minnet och gräver en annan dag.

Men man kan vinkla saker och ting lite som man vill och få fram det budskap man vill.

Innan du säger det så, ja jag vet att Avpixlat är en skitsajt men det är förbannat roligt att läsa och det är bra att ha koll på tomtarna och trollen i samhället.

Så tills vidare Foliehatt på.

Moment 22

Malva satt i den stora vinröd soffa. Hon tittade ut över dansgolvet. Det kokade av kroppar som rörde sig i takt med musiken. Men för henne var det bara ett stumt hoppande. Ett spektakel. Hon förstod det inte.

Ett runt föremål, stort som en knuten näve, kom studsande över golvet. Hon följde det med blicken. Hon tittade på Loke. Han hade också sett det. Båda två kastade sig över den vinröda soffryggen. Deras gemensamma tyngd fick soffan att välta. Precis innan den tippade över sin egen tyngdpunkt såg Loke hur föremålet stannade mitt på dansgolvet. En kille med bar överkropp och ett stort blont hår böjde sig ner för att ta upp det. 

Samtidigt som det gick upp för honom vad han hade i handen. Exploderade granaten.

Chockvågen i sig var tillräckligt för att slita sönder honom helt. Utredarna skulle senare aldrig lyckas identifiera honom. Han upphörde att existera där och då. Hans kropp tog upp en del av splittret. Men inte tillräckligt. Även de som stod närmast honom sargades till oigenkännlighet. Tryckvågen expanderade genom rummet. Tätt följt av splittret. När det nådde den välta soffan hade kropparna framför tagit upp det mesta av det. Botten på soffan tog upp resten. 

Loke låg över en tjej han tecknat med tidigare på kvällen. Han hade varit förvånad över att hon kunde teckenspråk. Hon tittade skrämt på honom. Hennes kropp hade inte förstått ännu. Deras handlade hade just räddat hennes liv även om hon inte skulle inse det förrän långt senare. Hon var just nu alldeles för upptagen med sin skräck. Kroppen skulle snart hinna ikapp. Hennes fötter som hängt kvar över soffkanten när den välte, var perforerats av splitter från explosionen. Metall, glassplitter och en del av en käke med en hörntand hade slitit sönder hennes fötter. Malva och Loke reste sig. Chocken låg över rummet. Ingen av dem kunde höra den öronbedövande tystnade. Båda drog sina pistoler samtidigt. Dammet som explosionen rivit upp stack i deras lungor. Det som nyss dofta svett, upphetsning och förväntan rev nu i deras halsar. 

Ytterligare en granat kom studsande. Malva och Loke tog åter skydd bakom soffan. Båda räknade de.

”Ettusen!” Loke tittade på henne. Flykt.

”Tvåtusen!” Han visste att dom dröjt för länge. Blivit för bekväma. Han borde vetat bättre. Hoppen lämnade spår och för varje hopp ökade risken att ett mönster skulle bildas. Mönster hittades alltid.

Det var ett moment 22. Stannade man så hittades man till slut. Hoppade man hittades man. 

”Tretusen!” Granaten briserade.  

Malva var först upp efter explosionen. Hon lyckades, i dammet, urskilja en gestalt som kom stormande mot henne. Hennes två första skott slog in i bröstet på den anstormande. Han föll bakåt. Efter honom kom tre till. Lokes och Malvas pistoler jobbade som tillsammans. Samövade.

Loke tittade på tjejen i soffan. Han såg hennes skrik. Hennes kropp hade kommit ikapp. Han lät henne vara. Högläge. Det fanns inget han skulle kunna gör för henne, i alla fall. Chocken och högläget skulle rädda henne.  

”Förlåt.” Det var allt han kom sig för att teckna innan han sprang.

”Vi måste gå nu.” Tecknade Malva. 

”Vänta!” var det svar hon fick. Han tittade ut i lokalen. Fanns det fler? En sak var säker minutsnutarna hade underskatta dem. Det skulle aldrig hända igen. Han tittade inte på vad hon skrev i skiftaren, han bara följde med. Han visste knappt när dom befann sig nu. Och det var oväsentligt vart och när dom hamnade sedan.  

Det var dags att hoppa igen.

Vad hände sedan?

Fika kanske ?

Har du funderat över vad som hände sedan?


För några år sedan lade jagmärek till en ung man på tunnelbanan. Han åkte alltid från slussen, köpte alltid två kaffe eller te på fiket vid Slussen. Han verkade leta efter någon. Detta upprepade sig i stort sett varje morgon under ett par veckor. Hur länge han letat innan jag såg honom och mönstret vet jag inte. Han var noga med att ta tredje vagnen i tåget grön linje. Kommer dock inte i håg vilken linje.

Så en morgon så sätter han sig mitt emot en ung kvinna i samma ålder. Han titta på henne en stund och ler lite, hon ler tillbaka. Dock aningen avvaktande. I Stockholm ler man inte mot främmande människor.

Han tar sats, drar efter andan.
- Hej! 

- Eh hej. Hon tittar ner i sin bok hon har framför sig.

- Vill du ta en fika med mig? Frågan rinner ur honom som om han övat den framför spegeln i evigheter.

Hon tittar upp och ser fundersam ut. 

Jag kan tänka mig den panik han måste känna där och då.

- Eh, ja det kan vi väl, svarar hon efter några sekunders tvekan. Dessa sekunder måste ha känts som en evighet för den unge mannen. 

- Dricker du kaffe? Han håller fram påsen han har i handen. Med eller utan mjölk.

Här måste jag kliva av vid centralen.

Jag såg kille ett par veckor senare och tänkte gå fram och fråga hur det gick men jag tog inte modet till mig att göra det.

Han hade en plan och ett mål. 

Jag kan inte låta bli att undra vad hände sedan? 

Mikroorganismer en del av vår livsstil.

 

Att vår kropp till viss del styrs av mikroorganismer är ju ingen nyhet. Ta bara tarmfloran till exempel. Utan mikroorganismer skulle vi inte överleva. men tänk om det är så att de styr mer än så. Vad händer om dom börjar styra hur vi beter oss.

Toxiplasmos gondii är en liten mikroorganism som i stort sett finns över allt. I oss alla mer eller mindre. De flesta av oss är immuna mot T gondii och den mänskliga kroppen har sällan problem att hantera en infektion av detta slag. Även om det i bland förekommer att vissa av oss insjuknar på något sätt av Toxiplasmos. Detta gäller faktiskt i stort sett alla varmblodiga djur. Toxiplasmos gondii är lite speciell, den kan föröka sig asexuellt och sexuellt. Ett av de få ställen den faktiskt kan föröka sig sexuellt är i tarmen på en katt. Detta gör att möss som får en T gondii infektion faktiskt förändrar sitt beteende. De blir till exempel mer sexuellt aktiva. Dessutom så blir dom mer nyfikna på just katter. Katturin får normalt sett en mus eller råtta att fly platsen, men en infekterad mus reagerar inte på samma sätt. Den blir tvärt om, inte rädd utan mer nyfiken och uppsökande av katturinen och där med ökar chansen att en katt får tag på musen och äter upp den. Kretsloppet sluts. 

Hur kan T gondii påverka oss människor då? 

Jo det finns forskning som pekar på att schizofrena och/eller självmordsbenägna människor har för höjda andelar av mikroorganismen T gondii i kroppen. Detta är dock inget som är vetenskapligt bevisat eller fastslaget. Men man har i vissa fall sett ett samband, vad nu det innebär. Vidare så diskuteras det om det finns ett samband mellan T gondii och Alzheimers och man har planer på att  testa med höga doser av av antiparasitiska medel.  Men vad skulle hända om vi människor påverkades samma sätt som möss av T gondii, dvs vi skulle utveckla en fascination för katter och dessutom vara sexuellt överaktiva. Skulle inte det avspegla sig i det media vi använder oss av i dag?Internet borde vara fullt av porr och katter.