Yttre påverkan, färgad av min omgivning.

I morse på väg till jobbet så upptäckte jag en ryggsäck stående, på norrgående perrongen, på Sundbybergs tunnelbanestation. Vilken dag som helst, vilken tid som helst hade jag gått fram till den ryggsäcken/väskan/påsen som legat kvar på perrongen och tittat i den för att se om jag på något sätt kunde åter börda den till dess rätta ägare. Eller i alla fall ta med den till en spärrvakt eller ordningsvakt/väktare så att den inte hamnade i orätta händer.

Men inte i dag, jag var inte ensam om att notera väskan, även tågföraren noterade väskan och ropade upp i tåget att det stod en väska på perrongen och att om någon saknade den så skulle han vänta så att dom kunde hämta den innan han åkte, men ingen gav sig till känna.

 Som sagt normalt sett hade jag inte haft några som helst betänkligheter att "lägga mig i" och ta hand om väskan, men inte i dag, tågföraren frågade mig om jag kunde meddela spärrvakten om väskan, vilket jag givetvis lovade att göra.

Nu var inte spärrvakten på sin plats så jag beslöt att ringa SL upplysningen i stället 08 6001000 och pratade med deras tror att dom kallade det "tygghetscentral" och via dem rapporterade in väskan.

Kanske en skitsak eller hur men är det verkligen en skitsak?

Varför reagerar jag på detta sätt över en väska, det störde mig och jag har grubblat på det en god stund nu på förmiddagen.Om jag får säga det själv så har jag ett stort civilkurage och jag tvekar inte att hoppa in där det behövs om någon är skadad, behöver hjälp, hittar jag något försöker jag se till att det kommer till rätt ägare, jag försöker i alla fall agera på något sätt. Har vid ett flertal tillfällen deltagit i situationer där jag själv eller med hjälp av andra bistått någon som skadat sig på något sätt, många skulle bara gå för bui och många gör det ingen reagerar, och skulle dom reagera så är det ofta bara för att stanna och titta och fota/filma med mobilen. Detta gör jag  utan att tveka eller ens funderat på om det kan försätta mig i en obekväm situation, och jag är sällan oförberädd, i min ryggsäck som jag oftast som alltid bär med mig finns det ett lite kitt med gummihandskar, lite desinficerings servetter(för mig), en HLR mask och ett eller 2 förstaförband från Försvaret. Detta bär jag med mig i sort sett alltid i alla fall när jag har med mig min ryggsäck vilket jag oftast har.

Nu agerade jag ju på väskan, men på ett mer avvaktande sätt, ett försiktigare tillvägagångssätt som kanske kommer med åldern eller är det så att jag blivit färgad av det som hänt, klart jag blivit färgad avdet som inträffade i Norge nyligen, och säker av det som sker i övriga världen, mer hot större risker etc.

Att jag tvekar att gå fram till en väska som ligger glömd på en perrong är för mig ett misslyckande och för dom som hotar vårat samhälle en seger, för dom har lyckats, dom får oss att tveka och vara oroliga och rädda.

Det få mig att fråga mig själv:

Är det så här det skall vara?

Väskan på bilden har inget med texten att göra

As Good as it gets: BP Group ger oss ett skolexempel på hur man inte l...

As Good as it gets: BP Group ger oss ett skolexempel på hur man inte l...: "Min kompis Patrik jobbar som verksamhetsutvecklare på ett av Göteborgs större IT-företag. Tidigare i vår bokade han och en kollega in sig på..."

Lilla Wilma blir lämnad till fel föräldrar

Sorgligaste ever

Skall vi bena lite i detta?

Ikea taggade två barn och föräldrar med samma nummer och när familjen med det andra barnet kom för att hämta sitt barn så lämnades båda barnen ut. Den hämtande familjen noterade inte ens att Wilma lämnades ut till dem utan tog med sig sin lilla parvel som dom förväntade sig att göra.


Slarvigt av IKEA ja men jösses.

Det här blir så stort man gör det, som förälder, för barnet, gör det till en bagatell och det kommer inte att ge ett värre minne än ett litet skrapsår efter en cykeltur. Men att blåsa upp det och gråta ut i tidningarna vad ger det, är inte det att skapa ett trauma för lilla Wilma? Kan vi inte vara glada och tillfreds med att det faktiskt gick bra och att Lilla Wilma inte kom bort eller  blev på något sätt bortförd. Visst skäll som fan på IKEA, jag hade gjort det samma, dom hade fan fått veta att dom lever, jag hade nog i ärlighetens namn fortfarande stått där och skrikigt på dem. Fast jag hade nog aldrig förstatt mig i den situationen, detta då jag inte går på IKEA.
Men att gråta ut i Aftonbladet och Expressen, varför? Tror dom att dom skall få någon ersättning eller större ersättning bara för att dom hojtar i Aftonbladet eller Expressen.

Expressen:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2474781/ikea-lamnade-wilma-till-fel-foraldrar
Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13198146.ab

Ledsen i kubuik

5 Foliehattar

William Forrester, Avalone Landing

Har precis sett filmen Finding Forrester, och som alltid så blir jag extremt inspirerad av den filmen. Den ger mig dessutom lusten att läsa boken "Avalone Landing", boken som inte finns.

Det stör mig lite att boken inte finns och att den är uppdiktad, för jag vill verkligen läsa den. I filmen framställs den som en bok som är en tidlös klassiker lite i stil med Norman Milers novell Möss och Människor.

Varmt på gymmet...

Var upp en sväng på Body Joy i dag igen och körde lite, dom nya övningarna för ben och knän sitter som dom skall och börjar ge resultat. Dock så blir jag inte vän med bollövningarna, dvs "fällkniven" och "bäckenlyft", alldeles för dålig corestabilitet för det, och Fällkniven är sjukt jobbig.
Dock så var det extremt varmt i dag på gymmet och jag svettades som en lite hund
Sitter och planerar att gå från Slussen till sumpan varje dag nästa vecka, det kommer ta ca 90 minuter att gå, lite över 9 km och jag gör ca 1km per 10 min gående utan att bli allt för varm.
Bra pts i Aktiveonline och bra kaloribrännare.

Dagsform:
Mycket god.

Agenda:
Fixa båt med svärfar och ta en runda i spåret senare i kväll, kanske två.
Jobbar kväll fredag - torsdag, och dvs 07-19 lör och sön.

Back on track...

SÖF, jobb, vilovecka, ledig, värme...

Alla dessa faktorer har messat med min träning lite, eller ja ganska mycket måste jag säga. Det har inte varit någon ordning alls på ett par veckor, senaste passet, frånsett gårdagens, var ett besök hos sjukgymnasten.Lena. Men det har ju i och för sig inte varit helt dött med träning, SÖFen eller Särskild Övning Förband var ju ett enda långt fyspass, bära, konstant rörelse, explosivitet. Speciellt Lördagen som var en riktigt intressant stridsskjutning.

Men nu tillbaka till vardagen efter långhelg och natt vecka.

Dagsform:

God, trots gårdagens gympass, lite seg i knän och ländrygg men inga större bekymmer.

Agenda:
Dagen bjuder på lite träning, funderar på gymmet eller en runda till fots. Gående eller springande jag vet inte ännu det beror på knäna, vad jag vet är att det i alla fall blir minst 40 minuter långt. Men först lite städa och fixa, sedan så får vi se vad dagens erbjuder men soffan är aningen lockande.

Dagens citat:
Annika Lantz

"Zlatan gjorde ett hattrick och Juholt gjorde ett gagtrick vilket innebär att man byter åsikt tre gånger i samma fråga."

Det är lätt att skriva till sin egen fördel

I Lördags blev Johanna Sjödin, Feministisk, liberal och sexpositiv bloggare, först avvisad för att hon plankade på tunnelbanan och sedan tagen av polis med stöd av LOB.
Läs hennes historia.
http://johannasjodin.se/2011/05/19/lob-har-blivit-ett-satt-att-straffa-buset/

Johanna Sjödin

Skall vi ta och bena ut ett par saker i hennes historia?
1. Hon plankar - Hon begår ett brott som kan ge upp till 6 månaders fängelse, Bedrägligt beteende.
2. Ordningsvakterna i tunnelbanan bara kastar sig över henne inget verbalt avvisande eller något sådant mycket märkligt. - Att hoppa upp så fort i våldstrappan att bara pang på går till handgripligheter.

3. Hon köper sedan en SMS biljett och försöker igen gå in och ta tuben, blir då omhändertagen och Polis tillkallas.
4. Patrullen som åker på larmet beslutar att ta in henne till stationen och dom lutar sig mot lagrummet LOB
Hon får sedan sitta ett par timmar i fyllecell.

Personligen så anser inte jag att påföljden för en simpel plankning borde ge henne den kedja av händelser som hon beskriver. Vi tittar på några nyckelhändelser i hennes historia.


Citat ur Johannas blogginlägg
"Jag är en person som dricker flera liter vatten per dygn, men de vägrar låta mig dricka av vattnet (kranvatten) jag har i min ryggsäck. Jag kräver dessutom upprepade gånger att få ringa hem och då jag inte är misstänkt för något brott borde jag rimligen få göra det. De vägrar låta mig ringa och de vägrar även att kontakta min sambo åt mig."


- Att hon inte fick dricka sitt medhavda vatten är helt korrekt, hon säger att det är vatten men det vet inte väktaren om det stämmer eller inte.

"När jag försöker ställa mig upp eller närma mig min ryggsäck som står på golvet i närheten tar de olika grepp på mig. De vrider och drar i mina armar (i skrivande stund har jag fortfarande ont i båda handlederna medan mag- ryggsmärtorna äntligen har givit med sig). Flera gånger känns det som att mina armar ska gå av och jag befarar att de ska brytas om jag gör det minsta motstånd. Jag använder inget som helst våld mot dem, men de skadar mig ändå avsiktligt."
-Att hon sedan reser sig upp för att gå till sin ryggsäck när hon är omhändertagen kan ses som motstånd, väktaren har inte genomsökt ryggsäcken. Den skulle lika gärna kunna innehålla ett vapen.

"En polis kommer in i rummet och börjar omedelbart att rota igenom min ryggsäck. Jag gör honom medveten om att han öppnar min stängda ryggsäck mot min vilja och framförallt utan att det finns någon brottsmisstanke alls mot mig. Han frågar om jag har legitimation på mig, vilket jag väljer att svara nej på. Polistjänstemannen säger något om att jag kan ha glömt bort att jag har legitimation på mig och öppnar min plånbok som ligger i min ryggsäck. Där hittar han min legitimation."
-Sedan så ljuger hon för polisen om sitt legg som uppenbarligen ligger i väskan, ingen bra grej att göra. Och JA polisen har helt klart rätt att söka igenom ryggsäcken.


"Jag förs till Mariatorgets polisstation där jag möts av poliser och två kvinnor som påminner om någon slags fältassistenter. Dessa kvinnor ska enligt uppgift ”hjälpa” mig, men det visar sig snabbt bara vara synonymt med att utsätta mig för fortsatt kränkande behandling. Jag förklarar att jag är ”en sån där feminist” och att det är fullkomligt irrelevant för mig vilket kön de som ska förnedra mig har."
-Att börja dra en massa feministfloskler för polisen hjälper inte , att två kvinnliga häktesvakter eller poliser avvisiterar vederbörande är enl bestämmelserna och inget feministtjafs i världen kan ändra på det. Om ingen kvinnlig häktespersonal finns tillgänglig skall det ske under överinseende av tex en kvinnlig sjuksköterska eller annat oberoend vittne.

"Jag ska tydligen tittas till varje kvart och en av personerna som fått uppdraget frågar varför jag är naken. ”Jag tycker om att vara naken” svarar jag kort. För att citera en god vän ”Johanna är mer naken än inte”. Han svarar något om att det nog blir kallt och försvinner sedan från ”luckan”. För att vara kvinna är jag en relativt ofrusen person och det finns inte på kartan för mig att kunna sova med kläder på. Det angår förövrigt inte honom om jag sover påklädd eller ej. Vill han inte se min kropp kan han ta det med sin psykolog."
-Att sov naken i cellen en berusad person skulle nog få för sig det.



Hur blir man LOBad?
det är MINST 2 instanser som måste tillför att man skall bli LOBad, ja jag listar 3 instanser men det är MINST 2 av dem som krävs.
1 ingripande av vakt, som bedömer LOB
2 Poliser kommer dit & kollar & samma beslut kvarstår
3 Stationsbefäl gör samma bedömning.

Så om Johanna blev LOBad så var hon packad eller är allt bara en enda stor konspiration för tänkt vilken otrolig otur Johanna hadde som råkade ut för Ordningsvakter 2 eller 3 st, en polispatrull med jag gissar 2 poliser samt ett stationsbefäl där alla i konsensus beslöt sig för att henne skall vi låsa in. Vad är det som inte berättas här.

Man kan ju dock funderar på om det var nödvndigt att ta in henne och frihetsberöva henne från början. Sopiga Ordningsvakter helt klart.