Tuesday, July 28, 2015

Som om inget hade hänt av Maja Britzelli, från Hoi förlag ISBN:9789175579115

Fotograf Tommy Jansson, www.tommyjansson.comFör några dagar sedan så trillade boken ”Som om inget hade hänt” ner i min brevlåda, en debutroman av författaren Maja Britzelli. Ett stycke svensk kriminal- och relations- roman. Egentligen inte alls min genre och absolut inte något jag skulle plocka från hyllan om jag gick i en bokhandel. Mina förväntningar var därför ganska låga. Redan efter kanske tjugo-trettio sidor var jag på väg att ge upp. Språket funkade inte riktigt med lite konstiga och överentusiastiska ordval, det var inget jag senare lade märke till i boken skall nämnas. Det var ju dessutom en deckare. Men jag hängde kvar ett tag till för Anders var så förbannat patetisk och hans fru Beatrice en satmara av klass.  Poliserna inte oväntat präktiga och patetiska. Men efter kanske sjuttio sidor var jag fast, och det var svårt att lägga den i från sig. Plöjde tillslut boken i tre sittningar. Jag brukar inte bli provocerad och tycka illa om böckernas karaktärer och inte tycka synd om dem heller skall tilläggas. Men nu blev jag både provocerad av deras flathet och förbannad för att de var så falska och tyckte synd om dem för att de var så utsatta.


Som om inget hade hänt (E-bok)Boken har två huvudspår;
Kärnfamiljen Mamma, pappa, dotter och son en typisk radhusfamilj. Ett familjedrama med offer och förövare.
    
Polisen, en grupp utredare som just handlagt ett seriemord och fått fast den skyldige. Ganska klassisk uppsättning i alla fall på ytan.

Detta saltar vi dessutom med ett kvinnomord och en polis som enda misstänkt.

Familjedramat är något som Britzelli satt stenhårt och verkligen lyckats med. Poliserna där emot, lyckades hon inte fånga i mina ögon. De känns plastiga och språket mellan dem är lite klichéartat att det blir lite på gränsen till fånigt i vissa partier. Speciellt den stela jargongen och presentationen av gruppens kvinnliga polis.  Dynamiken mellan dem och deras språk är nog den svaga punkten i den här boken. Det är i alla fall den känslan jag får. Detta är också den största anledningen till att jag sällan läser kriminalromaner, jag hittar aldrig en bok där jag hittar en trovärdig polis. Det finns säker men jag har inte snubblat på dem. Men det är svårt att skriva jargong inom en yrkesgrupp, om man inte jobbat i den, vilket jag nu sticker ut hakan och gissar att Britzelli inte gjort.

Jag ger boken tre foliehattar av 5 möjliga i helt ny skinande folie direkt från rullen. Ett oväntat dram och inte alls det jag trodde jag fått i mina händer. Men som debut tycker jag att detta är en stark berättelse och klart värd uppmärksamhet men vänta dig ingen glättig hängmattebok utan en bra berättelse som ger lite eftersmak.



Vart hittar du boken.
Bokus:
Inbunden

Adlibris

CDON

SPOLIERVARNING.
Jag tror att den här romanen är en ett välkommet inslag i debatten om våld i hemmet. Och det ur ett perspektiv som kanske inte riktigt får den uppmärksamhet det förtjänar. Då det fortfarande är lite tabubelagt och kanske lite skämmig för den utsatte. Sedan så genererar det inga klick om kvinnor som misshandlar män så Aftonbladet och Expressen skriver inte om det. 

Saturday, July 4, 2015

Almedalen har fallit av Erik Lewin, Bokförlaget No Na: ISBN 9789188107015


Almedalen har fallit;
bara titeln fick mig att mysa, det här kan inte bli dåligt, den perfekta strand eller hängmatteboken. Jag blev inte besviken, det är en rafflande actionbok som knappt låter dig hämta andan, det händer saker hela tiden. Sidorna flyter förbi, scener och händelser avlöser varandra i ett grymt temp. Något som Lewin dock inte spiller tid på är att utveckla sina karaktärer eller beskrivningar om hur det ser ut på platsen. Allt det där lämnar han åt läsaren att fylla i. Så om du vill läsa en bok med natursköna beskrivningar och vackra landskap, är du fel ute. Lewin har valt Visby och Almedalen som sin skådeplats, men han hade lika gärna kunna välja vilken stad som helst i hela världen, detta hade han enkelt kunnat lösa genom att byta ut några nyckelord och ortsnamn. Lewin har lagt noll i tid på sina karaktärer många bara flimrar förbi och får inte ens ett namn. De huvudpersoner vi möter får dock minimalt med uppmärksamhet och utveckling i boken. Det är lite som att författaren förväntar sig att vi redan känner hans karaktärer och dess historia. 


Foto: Mattias Bardå
"Chefen för Gotlands hemvärn var urgotlänning, under medellängd, tunnhårig och växte stadigt i färdriktningen. Han tyckte illa om fysisk träning och särskilt illa om löpning. Soldater borde inte utbildas i flyktbeteende, och av styrketräning blev man för stor och kom varken i eller ur stridsfordonen. Mindre fys och mer militär träning var hans valspråk."

Ett strålande exempel på hur Lewin sätter sina karaktärer.
Snabbt och enkelt utan krusiduller, mina synopsis har mer karaktärsutveckling än så här.

Boken kräver noll i tankearbete och lämnar inte mycket till eftertanke. Boken är sjukt MÖPig och det utan att vara MÖPig i detaljerna, för det finns knappt några detaljer. Boken är bara en rad händelser. 
Men detta till trots, jag gillar den, synd bara att jag läste ut den på några timmar (5 eller 6).

Har du läst 36 timmar av David Bergman eller Midvintermörker och Midsommargryning av Lars Wilderäng och dessa fallit dig i smaken så kommer du gilla Almedalen har fallit. Även om 36 timmar ligger närmare än Wilderängs båda böcker.

Så poppa en skål popcorn, sätt dig i fåtöljen, lägg din i hängmattan eller ta med dig boken till stranden, glöm inte solskyddsfaktor.

En artikel om författaren på Filter

Jag ger boken 4 av 5 foliehattar och detta för att den ligger så bra i tiden och att författaren faktiskt bekräftar mina fördomar om svenska insatsledning, ett jävla revirpinkeri och rädsla för att ta beslut.





Du hittar boken här:
Adlibris
  Inbunden
  E-Bok
  Ljudbok

Bokus:
  Inbunden
  E-Bok
  Ljudbok (MP3)

CDON:
  Inbunden
  E-Bok
  Ljudbok

Eller varför inte titta in till din lokala bokhandel och köpa den över disk.