Fager har återigen levererat, och det är sällan man blir besviken. På något sätt så lyckas Fager med att placera sig själv som författare i ögonhöjd med sina karaktärer. Han har en förmåga att förmedla sin karaktär inte ur ett helikopterperspektiv utan mer ur förstapersons- perspektiv som jag inte sett någon annan stans. Detta trots att han sällan eller aldrig skriver i jagform. Det är mer faktiskt så att han placerar läsaren mitt i scenen. Jag kan inte förklara det bättre.
Har du som läsare läst "Samlade svenska kulter" och kommer i håg novellen Mormor skall ut och resa så vet du vad jag menar. I "Kaknäs sista band: och andra zonsagor" Fager gjort lite samma sak. Men då konsekvent genom hela antologin. Fager använder språket så att de passar honom inte tvärt om. Behöver han ett nytt ord eller en ny betydelse för något så kompromissar han inte. Kan det vara så att han faktiskt i en avlägsen framtid varit en Rubbit?
Fager har lyft locket till en värld som jag minns från mina år som finnig tonåring. Sittandes i någons gillestuga. Stank av fotsvett och desperation. Hukandes över böcker, kartor, tabeller, rollformulär och tärningar. Svingades svärd eller skjutandes med automatvapen, mot horder av slemmiga svettglänsande mutanter, på något uppdrag åt en minder nogräknad världshusvärd eller klan ledare som tappat bort sin käraste ägodel. Under det locket ligger Zonen. Zonen är Stockholm eller det som är kvar av det vi minns som Stockholm. Jorden har inte gått under men civilisationen som vi känner den har gjort just det. Små isolerade enklaver har bildats, försök att skapa någon slags trygghet och bas för överlevnad. Utanför dessa enklaver så är världen allt annat än gästvänlig. Och du är inte den som är på toppen av näringskedjan. Är du en Rubbit? Då vill alla äta upp dig.
 |
| Rubbitar, Hammarkullens hjälte. |
Följ med en sväng till Köphuset på Kungsholmen eller till Kungskurvan och leta skrot. Gå en sväng förbi dödsklotet, men är du köttätare akta dig för Rubbits folk ty det skulle inte lägga två tassar emellan. De skulle döda dig på fläcken. Om du har tur.
IKEA - forntida ord för lycklig familj.
Gräv ner dig i Hammarkullen, är du duktig och stark kanske du får ligga, en sak är dock säger du kommer att få jobba. Dö köttätare dö. JAG VILL BLI EN MASKIIIIIN. Novellerna dryper av referenser så det gäller att hålla upp ögonen.
Som sagt Anders Fager har levererat igen och det en bit utanför det vi brukar se av honom. Kaknäs sista band: och andra zonsagor är en suverän antologi och det är så jag uppskattar att läsa Fager mest. Även om hans böcker är suveräna. Kaknäs sista band är nog också den bok jag uppskattat mest i år. Och en bok jag tror att jag kommer att läsa flera gånger. Den kommer garanterat att ligga på sängbordet bredvid Samlade svenska kulter som en "goto" bok när jag inte har något annat att läsa för tillfället. Och för den som spelar rollspelet Mutant År Noll så är detta en förlängning av den världen.
Jag gillade boken och det var en skön tripp tillbaka till tonåren även om man kanske kunde vara utan vissa minnen. Detta är precis vad jag gillar att läsa så fem foliehattar är inget oväntat.
Jag har den bästa optiken.
Du hittar boken här:
Bokus
Adlibris
SF Bok
Eller varför inte stöda din lokala Bokhandlare.
