Lite spännande på väg in.

Har lite spännande saker på gång in just nu även om jag har en ganska full backlogg.

Dan T Sehlbers bok Sinon som kommer i början på 2015, Johannes Pinters bok Vackra kyrkor jag besökt, borde komma nu i dagarna och en riktigt klassiker, hela trilogin Operation Garbo. Jag vet att den senare inte kommer att ha åldrats väl men jag kan bara inte låta bli. Just nu ligger dock Lars Rambes bok Kvinnorna i sjön överst.  Vilken jag hoppas på att vara klar med innan Johannes Pinters bok ramlar ner i min brevlåda.

Ibland...

Bilden tagen 2008 eller 2009

I dag fick jag en käftsmäll, de kommer fortfarande men inte lika ofta, men de kommer. När de väl kommer så är jag ensam, kidsen i säng och frun inte hemma. I dag var ett sånt tillfälle. Jul. Lite vemodigt. En film om kamratskap under brinnande krig och ett par glas vin.  Gick in i garaget för att lägga undan en julklapp inköpt till min fru. Givetvis river jag ner en väska och får saker över mig, Ondast gör Johans K1a som vi hittade på Lombens skjutfält. Jag såg den. Han tog den. Jag fick det som äntligen tillhörde mig för lite mer än två år sedan. K1an. men jag skulle utan att tveka offra min högra hand bara för att kunna lämna den åter.
Nu är det ju inte så att kniven ligger i en väska, den används ofta. På övningar, med scouterna eller hemma. Men just i dag så betydde den något extra. Det börjar dock bli dags att slipa den. Men gör jag det så är jag rädd att jag  tar bort det sista av Jed ur den.

Du  misshandlade eggen något fruktansvärt. Du hade många kvaliteter Johan men att slipa knivar var inte en av dem. Det känns lite som att en del av din själ sitter lite i eggen på den kniven. 

I januari i år ringde du, eller ja, en av tjejerna i receptionen på jobbet hade fått ditt gamla nummer och hon ringde mig. Mitt hjärta stannade i 30 sekunder när jag såg ditt namn på skärmen. Jag laddade upp för värsta utskällningen. Fan vad arg jag blev. Men jag svarade inte. Det var tur det för hon i repan var ovetande om vems nummer hon fått. Det tog kanske en kvart innan jag kunde ringa upp. Då hade jag hämtat andan och återtagit befälet över mitt förstånd igen. Det gjorde ont att radera ditt nummer i telefonen. 

Jag får fortfarande impulsen att ringa dig ibland, speciellt när jag har bekymmer, kanske inte för att lösa just mitt bekymmer utan mer för att få andra tankar.

Kort sagt mannen, jag saknar dig. 

Går det aldrig riktigt över?

Lombens skjutfält 2004 alt 2005

Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet av Mohamed Omar.

 Boken är utgiven på Aguéli förlag. 

Jag fick i min låda en kortnovell skriven av Mohamed Omar. Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet. Ett gotiskt, mörkt, dimmigt Uppsala  med Star Wars referenser. Ett kort men intensivt mysterium med kopplingar tillbaka till det antika Egypten och en alldeles strålande beskrivning av det tidig 1900 talets Uppsala, eller? Njae det var lite förvirrande med tidsmarkörer från Star Wars och spelet X-Wing miniatrues gaslyktor och anatomiska teatrar. Men det funkade även om jag mentalt fick jobba mig kvar i nutid för att inte åter glida tillbaka  till 1900 talets början. Tonen i novellen påminner mig om något jag kanske skulle läsa av Sir Arthur Conan Doyle i en bok om Sherlock Holms, eller kanske en noir deckare från sekelskiftet. Novellen funkar i sin korthet men det är inget jag skulle kunna läsa i en längre bok eller berättelse. Det är på grund av att språket inte riktigt ligger för mig. Men det var riktigt kul med en novell skriven med Uppsala som bas. Nästa gång jag besöker Uppsala kommer jag hålla ögonen öppna efter mannen med den cinnoberröda fezen.

Är du  läsaren som gärna dyker ner i en Sherlock Holms inspirerad berättelse som  utspelar sig i dagens Uppsala. Bland gaslyktor och X-Wingspelande assistenter. Kantat av Egyptiska mysterium då är denna novell perfekt för just dig.

   

Stjärnklart blir TV serie

På Massolit och även på författaren Lars Wilderängs FB sida kan man läsa följande

"Film- och tv-rättigheterna till Lars Wilderängs dystopiska roman Stjärnklart är sålda till produktionsbolaget Bob Film.
I romanen Stjärnklart lamslås Sverige av ett flertal strömavbrott och den mörka hösten går mot en stjärnklar och kaotisk vinter där det gäller att överleva. Förbered dig på katastrofen och läs!"

Lars Wilderäng har skrivit:
Midvintermörker
Midsommargryning
Stjärnklart

Wilderäng kommer under senare hälften av 2015 med upp följaren till Stjärnklart. Uppföljaren kommer heta Stjärnfall. Tror det kommer bli en bra uppföljare.

Kommer hösten 2015

Taköverhuvudetgaranti?

"Hej jag heter Ronny!" Den unge mannen i munkjacka och grå Adidas brallor harklade sig. Rösten bar inte riktigt, det hördes att han var stressad. Han började om...
"Hej jag heter Ronny!"
"Jag är hemlös sedan sju dagar tillbaka...", han tappade bort sig.
"Jag! Jag är alltså hemlös, och enligt Stockholms stads regler så klassa man inte som hemlös förrän efter fjorton dagar." Hans röst växte sig starkare, och folk i vagnen började lyssna på honom.
"Och jag har bara varit utan bostad i sju, så jag får klara mig bäst jag vill."
"Alltså jag vill inte stå här och tigga era pengar, men jag har ingen annanstans att ta vägen."
"Tiggare är något jag alltid sett ner på, men nu står jag här själv.", rösten bryter och det hörs att han är stressad och nära till gråten. Han fortsätter att ursäkta sig och berätta om sin situation. Hur han mår och hur illa han mår över att behöva tigga. Innan han med svullet ansikte går genom vagnen för att försöka tigga till sig några kronor. Det jag såg var en människa som inte har något annat kvar, hela hans gestalt var slagen ,en bruten ung man som gick i gången mellan sätena med en kaffemugg utsträckt. Men det som är mest nerslående är den blick jag möte, den fick mig att att tappa garden. Det enda jag kunde göra för honom där och då var att bevärdiga honom och hans historia. Se honom i ansiktet och inte ignorera honom. Inte en spänn i kontanter hade jag på mig. För första gången så var jag uppriktigt sagt ledsen över att inte ha något att ge. Om han inte var på riktigt utan drog en vals så, grattis då lurade han mig och det är inget jag skäms över. För den man som med gråten i halsen går genom en fullsatt tunnelbanevagn för att tigga några få kronor, förtjänar ett par kronor.

Jag skäms över mig själv över att jag är så jävla feg, skulle ha frågat honom om han ville ha en fika eller om vi skulle greppa en burgare på Donken, eller vad fan som, helst. Allt han fick av en ärlig blick, men den fick mig ju att må bra. Jag hörde ju honom, fan jag skriver  ju till och med om det. Men det är för att jag skäms över mig själv lite. Det hade tagit mig 20 minuter att kliva av tuben och och gå med honom till Donken eller Pressbyrån för att ge honom något eller kanske bara min tid. Men tänk om han tar illa upp? Det var den frågan som poppade upp i mitt huvud. Tänk om han inte vill följa med, då blir det ju pinsamt. Tänk om han tror något annat. Känner mig sjukt feg och nerslagen. Ser jag honom igen skall jag ta mig i kragen och i alla fall fråga om vi skall ta en fika.

De enda som hade värdighet i den vagnen så var det han och de som faktiskt gav honom något. Själv lämnade jag min värdighet kvar på linje18 mot Farsta Strand.
Men nästa gång skall jag ta tillbaka min värdighet och ge honom en del av den.

Ida Charlotta Lessander.

En av våra pionjärer inom mykologi försvann för 100 år sedan under under ganska oklara omständigheter. I mitten, slutet av augisti 1914. Finns dock inte så mycket att gå på. Men bara det lilla jag har hört är dock tillräckligt för att dra i hop en hel roman på. Troligen så gick hon i sjön nere vid Karlbergskanalen.
Fick mig nyfiken i alla fall.
  

Ida Charlotta Lessander f1875 försvunnen (troligen död) 1914

Omoral av Sigfrid Lindhe ISBN:9789187317682 Molnfritt Förlag

"FLYTTA PÅ DE JÄVLA BARNEN"

Har just läst ut Sigfrid Lindhes bok Omoral. En otroligt rak och ärlig bok, utan krångliga intriger, baktankar och luriga karaktärer. En bok med hög igenkänningsfaktor för de som läst vid högskola eller universitet. Jag som själv inte gjort det kan ändå ta till mig och känna igen mig i historierna. Många av dem har jag dessutom hört på omvägar, lite som "urban legends" eller vandringssägner. Ingen har upplevt det, men alla känner någon som har en kompis som var där.

Boken är riktigt rolig och har ett skönt språk. Samtidigt som man kan känna smaken av baksmällor och fylleångest. Målande och beskrivande utan att gå in på detaljer. Författaren lämnar mycket åt läsaren att fylla i och uppfinna själv, kan det vara så att vissa minnesluckor från författarens upplevelser spelar in här. I stället så ägnas tid åt fest och galenskaper. Många galenskaper.



Boken handlar om studenten Cesar, förstaårsstudent vid Luleå universitet. Cesar är nog inte den mest världsvana killen, han har förmodligen  aldrig halsat en öl eller ens kysst en flicka. Han kastas handlöst och huvudstupa in i nollningens festande, kårliv och hångel.  Det är en strid ström av fester, hormoner, kärlek och ångest som följer.    

Jag har haft flera goda skratt genom boken. Igenkänningsfaktorn är hög och tempot är skyhögt. Nollor, phösare, sexmästerier och d6or hela vägen in i kaklet. Cesar är en kille jag känner, jag är helt övertygad om det, eller så vet jag att vi skulle blivit goda vänner. När jag lade ner boken, och var klar med den, var det som att jag faktiskt alltid känt Cesar.

Omoral är den första boken jag läst av Lindhe, men jag tror jag kommer lyfta upp en till inom en snar framtid.

Jag ger boken 4 glänsande foliehattar. Har inte skrattat åt en bok på detta sätt på evigheter. Jag garvade mig harmynt vid flera tillfällen .

Boken verkar bara finnas som E bok i handeln.
Du hittar den här:
Bokus: inbunden
Adlibris: inbunden
CDON: inbunden
Amazone