Mitt emot mig sitter ett par fjortisar. Jag skulle kunna vara pappa till dem. Så dom är väl i Buffys ålder. Fast min son hade aldrig fått ha dreads, hon, välklädd och välsminkad, han aningen saggig och med dreads. Uppenbarligen kände dom varandra ytligt. Killen plockar fram en liten planka.nu stickers som han snabbt sätter på väggen i tunnelbanevagnen, Han tittar längs vagnen samtidigt som han säger nu blir det kontroll.
Tjejen frågar vad det var för något han satte upp och killen förklarar konceptet med planka.nu och hur det funkar, sen kastar han in något floskel om solidaritet, hej och hå. Helt klart en ung visionär helt oförstörd och fylld av idologisk ilska. Riktigt roligt att lyssna på.
Tjejen tittar spänt på när kontrollanterna kommer närmare. Kontrollanterna kommer fram och jag med alla andra passagerare halar fram färdbevis detta inklusive vår lille vän i dreads. Flocken av kontrollanter drar vidare. Även om jag aldrig torskat och sällan eller aldrig har plankat och tycker att man skall betala för sig. Ogillar jag dessa kontrollanter då jag tycker att dom uppträder otrevligt och hotfullt. Där med skapar de en onödig och dålig stämning. Där dom drar fram som Egyptens gråshoppor. Men å andra sidan om folk betalade för sig så vore detta inget bekymmer. Just det ja kontrollen, den drar vidare. Jag och tjejen tittar på killen med dreadsen både hon och jag vill höra en förklaring.
Det visar sig att hans pappa vägrar betala avgiften och eller självrisken. Men däremot så har han fått ett busskort, och det är ju mycket dyrare än planka.nu avgifterna. Ler lite för mig själv när jag inser att jag hade nog agerat lika. Men om han hade varit min son så hade han inte haft dreads.
Han försöker stå upp för sin sak och sin tanke, man överheten satta stopp för det, skönt att se att det faktiskt finns föräldrar som sätter gränser.
No comments:
Post a Comment